God jul (i efterskott)

-Vad är det som är så speciellt med att vara människa?
Att va människa, ja, det är många som har ställt sig den frågan. För den som aldrig varit människa går det inte att föreställa sig.
Fast, frågan är, hur lätt är det för oss människor att veta – vi har ju inget att jämföra med!
- Jag tror det var i gymnasiet som jag första gången hörde en av de allra vanligaste definitionerna av att va människa:
citatet av filosofen Descartes: Cogito ergo sum – Jag tänker, alltså finns jag.
Poängen är, att förmågan att tänka, bevisar vår existens.
Men för Gud är det lite annorlunda, för även om Gud alltid tänkt mycket, så är det inte förrän Jesus föds i stallet som Gud verkligen blir människa.

Gud får, med början den här natten, en helt ny erfarenhet. Visst har Gud sett miljarder människor födas, leva och dö, men att själv bli en annan livsform – det är något helt nytt. En förändring som inte går att tänka ut eller beskriva, det måste bara upplevas.
Inte heller vi skulle veta vad det är att vara människa, bara genom att tänka oss det. Det behövs något mer, ett mer konkret handlande.
När Jesus föds är det heller inte ett tankeexperiment. Det kunde Gud gjort ändå. Det sker inte på nåt förenklat sätt, utan Jesu mamma Maria bär verkligen sitt barn genom en vanlig graviditet och föder i smärta, som alla mödrar.
Det som sker i julnatten är verkligt och på riktigt. Men om det då är mer än en tanke som finns i bakgrunden – vad är det som Gud lägger till?

Kanske känner du igen ett annat citat: Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, (för att dom som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv. )
Där finns svaret/ på vad det är som är så speciellt med att vara Gud; kärleken!
Gud älskar människorna och älskar den värld som vi fått att leva i. Därför är det av kärlek som Gud väljer att ge sig själv till oss / och därför låter sig födas som människa.
Det finns inget finare i hela världen. Det finns inget annat som Gud väljer att bli, utom just människa.

Vi människor är ju redan från början skapade till Guds avbild, vi har fått liv och mänsklighet och därigenom är vi också lika Gud. Vi har en koppling till Gud som hör ihop med att vara människa.
Därför är det naturligt att Gud också väljer att bli människa för att visa sin kärlek till världen.
För Gud handlar inte varandet alltså om att tänka, utan om nåt som är mer konkret och går betydligt djupare: att älska.
- Jag älskar, alltså finns jag, skulle Gud kunna säga.

När Jesus föds, av kärlek till världen, är det ett tecken på att Gud är kärlek och att Gud, genom Jesus, vill sprida detta i vår värld.
Detta är betydelsen av julens budskap, att kärleken har kommit till världen för att stanna.
---
Kanske du tänker nu, att, jaa..., om det ändå vore så, men världen är väl knappast full av kärlek, med den fattigdom som finns, människor på flykt, sjukdomar, orättvisor, krig och terrorism.
Men trots detta väljer Gud att födas som människa. Gud ger inte efter för ondska och synd, utan istället kompenserar med mer kärlek.
Det är också så som Gud vill att vi ska leva: av kärlek.
Att vi står emot allt som visar på motsatsen/ för att vi vet att vi inte är ensamma som satsar på kärleken. Gud är med oss.
Att vi som Guds avbilder väljer att ge ut av vår kärlek och att vi handlar så att det syns och gör skillnad i värden.
Gud valde att låtas sig födas utan några bekvämligheter, efter en längre resa på en åsna. Snart tvingas Guds son fly och bo som flykting i ett främmande land. Han blir som vuxen misstrodd, trots allt gott han lär ut och gör/ och till slut oskyldigt dömd till döden.
Det här är inte ovanligt i vår värld, som är full av människor på flykt – det vet vi ytterst väl, och likaså det andra som drabbar människor.

Julen vill påminna oss om att konkret göra något åt den värld vi lever i – att ge ut vår kärlek till dom som behöver. Att vara närvarande hos andra. Att välja bort det/ som drar oss bort från kärlek och omsorg.
Gud är den som, trots allt ont, väljer att komma till oss under julnatten med kärlek, till dig och mig och världen. Det är detta, att trots motstånd välja kärleken, som är att vara människa. 

fasta och fest

Som om det vore en hemlig och för de flesta dold vetskap, så är vi ju inne i en fastetid nu. En fastetid med mängder av julbord, av handlande och prioritering av att leva gott.
Ja, det senare kan ju höra i hop med fasta, i och för sig, fast inte främst julbordens överflöd.

Har själv kommit hem ifrån julfesten på jobbet - hela Svenska kyrkan i Borås anställda firade att träffas så här, efter nästan ett färdigt arbetsår. Mycket glatt och festligt, och god mat. Inte såå mycket överflöd som det kan vara annars. Alla glada, mätta och belåtna.
Jo, det blev bra, väldigt bra och inser vikten av att vi tillsammans bär på goda minnen och glädje över att arbeta på vår arbetsplats.
Det är inte fasta, men väl en fokusering på att livet är gott, och att därifrån sända en tacksamhetens bön till Gud.

Nu blir det andra bullar: retreat ska jag åka iväg på. Fokus på det inre, lägga av krav, bara få vara inför Gud. Mindre mat ( har beställt vegetariskt) mer fokus på annat.

Gemensam nämnare: livet är gott, Gud kommer till oss och delar livet.
Precis som i advent,