veckans ord 7 fast det är ett citat denna gång...

Läste ett citat imorse i Svenska kyrkans ungas Troligt.
Minns tyvärr inte som var så klok att jag här delar med mig av det men jag kommer ihåg citatet i alla fall.
Eller, ja, kanske att ta i, men i alla fall andemeningen med det sagda:

När jag säger vad jag tänker

upptäcker jag ibland att

jag inte alltid tycker så.

Ja, o så kommer detta precis efter vad jag skrev om personlighetstyp-testet...

Det är bra att få tillfälle att samtala och diskutera. Jag var ju själv väldigt blyg som ung, och är ibland fortfarande, men har upptäckt, inte minste genom universitetsutbildningen att diskussioner och samtalsgrupper är till stor nytta för att själv få reda på vad jag egentligen tycker. 

Den längsta vägen är inåt... 

ja, där kom ju nästan ett citat till, av Dag Hammarsköld. 

Kommer inte heller här ihåg exakt ordalydelse, men jag kan leva med det ändå!

sent inlägg

Ja, det förra inlägget skrevs och skulle publicerats i torsdags förstås.
Jag var på Borås Arena för första gången på kvällen.
En upplevelse. Något nytt.

Svalanders blogg på BT ifrågasatte Banguras närvaro i startelvan, men han satte två av de tre målen i första halvlek.
Tyckte jag att det var spännande att vara på fotbollsmatch??
Ja, det var ju kul för det blev en målrik match och att Elfsborg vann. Fast särskilt spännande... Det gick ju bara åt ett håll.
Jag funderade på det lite taffliga spelet i början och hur det skulle beskrivas i BT dagen efter. Fast de ryckte ju upp sig  och sedan tog det fart ordentligt!

Och jag funderade på stämningen i brommapojkarnas buss på hemvägen... Om de fått ett mål hade de ju i alla fall haft en sak att glädja sig åt.
Så blev det inte.

Och lite komiskt är det ju att deras 4-5 personer starka klack överröstades av Elfsborgs målvakt under första halvlek.

Ja, det är kul att upptäcka det som är nytt. Det kanske inte förändrar hela livet, men jag blev några erfarenheter rikare. Och det är aldrig fel.

Utforska okända områden

Kan det verkligen handla om det? "Okända" områden?
Vem kan säga att något är okänt om det är något område som mängder av människor besökt under många år?

Ja, när vi låter det subjektiva bestämma, när var och ens egen utveckling används som mätsticka, då finns det oerhört mycket som är outforskat.

För min personliga del har jag aldrig varit på Borås arena. Men ikväll ska jag dit. Ikväll ska jag se på allsvensk fotboll.
Det har jag gjort förut, som tonåring, då jag själv spelade.
Ja, inte fotboll alltså, utan i blåsorkestern.

Då spelade vi inför och efter första halvleken och då kunde man få stå med och se på matchen.
Det var före vi i Borås var riktigt stolta över vårt lag. Idag är det annorlunda. Elfsborg är stadens lag, i viss mån (åtminstone södra halvan av) Västergötlands lag, på den här sidan Bollebygd.

Och som ny undrar man ju: är det under tak ifall det blir regn? Ska man sitta hela tiden? Kommer jag förstå poängen? Måste jag veta vad spelarna heter?

Det är alltid nyttigt att pröva och bekanta sig med nya områden, även om det är känt för många och under lång tid. Fast grannfastigheten där jag sitter nu är stadens äldsta och det dröjer nog innan arenan blir lika självklar som kyrkan var under sina första århundraden...

Vilken typ!

Har genomgått ett personlighetstest på uppdrag av min coach som jag har några samtal med för mitt arbetes skull.
Och när jag ändå höll på provade jag två till.

Det har varit Myer-Briggs-typen allihop, och anledningen var att jag på det första inte fick så tydligt utlåtande på vilken typ jag egentligen var. (prova gärna http://www.jobbsafari.se/cgi/typeindikator.cgi? !)
Jag kunde dessutom reagera på resultatet och ändrade då den första och den sista, då båda dessa låg nära mitten ( motsatsparen extrovert-introvert samt värderande (J)-uppfattande (P)).
Att jag reagerar mer på känslor än på tänkande var tydligt i alla fall på två av de tre testerna. Förnimmelse-intuition visade däremot olika, på olika test.

Generellt visar testen att jag har delar av båda sidor i mycket, fast en övervikt åt det känsliga hållet, och detta slutresultat verkade passa ihop med präster, vårdande yrken och andra som orienterade sig mot andra människor.
Inte mycket att fundera över alltså, även om det är ganska spännande att testa sig.

Fast att reagera på motsatspar är inte alltid lätt.
Jag antecknade fyra motsatsmeningar där jag omöjligen kunde ärligt välja mellan alternativen. De tog ju inte ut varann, utan båda kändes väldigt naturligt.

Fast jag inser att detta bara förstärker resultatet att jag har egenskaper fördelade på båda sidor av egenskaperna.
Ja... det kunde va värre....

- Melodifestivalen är bara skräp?

Ja, så kan man ju tycka.
Antagligen beror det på att man inte fastnat för så många av dess sånger under tidigare år. Kanske för att man företrädesvis tycker om andra stilar? Kanske, tycker man, att mycket melodifestival låter banalt, för enkelt...
Eller så gillar man inte musiktävlingar. Eller musik över huvud taget...

I den internationella tävlingen ESC är ändå variationen stor - det är svårt att säga något annat. Många lämnar det egna språket och sjunger på engelska, och det har trots allt den fördelen att det är lättare att förstå vad sången handlar om. Men musikaliskt skiljer det sig åt mycket.

Jag tyckte t ex mycket om Norge, Malta, Irland och Belgien, Gravity (Armenien tror jag), och Nederländerna. Ja, Danmark var ju bra också förstås!
Mellan dessa skiljer sig stilarna ganska mycket åt.

Visst går jag igång på tydlig och distad electro! Där är jag ju "hemma".
Malta, lite brit-pop-snöre jag skulle kunna tänka mig lyssna på av nåt litet engelskt band när jag är där.
Belgien - bra europeisk pop, kunde varit svenskt! Irland, också där bra pop, men typisk irländsk.
Nederländernas harmonik - i melodifestival!!! Inte tippat direkt, men fantastiskt!

Ja, det fanns fler bra låtar, och andra som jag inte hade förmåga att uppskatta. Uppenbarligen hade ganska många andra gjort det.
Och bara detta, att jag får tillfälle att lyssna på musik som många andra röstat fram för att de tyckte att den var så bra - där är verkligen en väg att gå för att utveckla sin musiksmak. Och det gillar jag!

Ny ledare

Ibland tar omgivningen ett nytt stort steg i en annan riktning än tidigare.
Det är faktiskt inte alls ovanligt. Bara vår (goda) förmåga att anpassa oss snabbt, gör att vi inte tror att det sker så ofta som det i verkligheten gör.

Att kunna anpassa sig efter nya förutsättningar är något som ökar chansen för överlevnad. Och med överlevnaden följer i bästa fall utmaning, utveckling och kanske rentav trivsel och nöje.

När organisationer, som t ex två av Svenska kyrkans pastorat i Borås blir ett, lägg ihop, blir inget som det varit tidigare. Alla som haft en plats måste vara beredda på att justera en del av sin tillvaro, mer eller mindre, för det kommer aldrig bli som det tidigare varit.

Nu är det klart att det kommer en helt ny kyrkoherde till denna uppgift fr o m 2014. Och det finns mycket att säga om detta, om tidpunkt och rekryteringsprocess, om urvalet och dess principer etc.

I dagsläget blir det en annorlunda tid jämfört med tidigare. Inget är längre självklart, inget som vi förbereder nu kan vi veta om det är beständigt eller kvalitetsmässigt bra. Allt arbete just nu blir som i ett vakuum, innan den nye herden tillträder och lär känna sitt arbetsområde och -ansvar.

Vi kan bara hoppas att det blir så bra det kan bli, och för det är det ju inte bara en person som har ansvar - alla delar på det ansvaret, nu liksom om det blivit på ett annat sätt.

Framtiden ligger inte i våra händer, men nuet, som är enda vägen dit, gör det.