Det är nåt visst med män och maskiner.
Dessa hör ihop på nåt sätt.
Den där känslan när du står där med en ny maskin...
Du kör igång motorn,
hör den spinna,
känner vibrationerna fortplanta sig,
drar upp varvtalet lite och
känner kraften...
Det är nåt visst med män och maskiner.
Som om maskinerna var gjorda för att användas
av män...
och för kvinnor lika mycket också för den delen.
Men ändå.
Det är nåt visst när jag står där med min nya maskin och kör igång den,
känner suget,
rörelserna.
Ja, jag måste säga att jag är nöjd med min nya dammsugare!
Liten och svart,
smidig, väldigt tyst och samtidigt
så oerhört kraftfull, att den lätt suger tag för mycket i golvet.
Men
nu ska här göras rent hus
av en man
med sin nya maskin!
(eller lika gärna av en kvinna med sin nya maskin, för den delen!)
tisdag 7 augusti 2018
måndag 6 augusti 2018
Det hände mig!
Det hände mig!
Så här i den extremt varma sommaren finns en å annan risk att skada sig. Bara värmen kan vara jobbig nog. Sen finns det gott om insekter, djur på marken eller äventyr som man kan hitta på, som kan vara riskabla. Plötsligt kan du bli stucken av en geting, eller, än värre, en orm.
Det som hände mig, kan hända dig också! Jag drabbades, helt plötsligt en dag, vid badplatsen: jag fick vatten i örat!
Usch, tänker man, det är ju inte så kul... partiellt nedsatt hörsel, påverkat balanssinne, oregelbundna humörsvängningar...
O vad gör man då, för att bli av med det?
Jo, jag testade med allt: gräva med tops, att gnugga örat hit och dit, försökte göra tryckutjämningar, därigenom skapa vakuum i örongången men... inget hjälpte.
Jag kollade då upp tips på 1177: jag provade med att droppa revaxör i örat, både blåste och sög ut med en sån där gummiblåsa, försökte med avsvällande nässpray, lade mig ner o vilade på det drabbade örat.... men INGET hjälpte!
Till slut insåg jag vad som måste till!
Jag tuggade intensivt på fem kolor i tät följd, och direkt därpå ställde mig och headbangade kraftigt. Och se, det hjälpte! Jag var fri igen!
Så när det händer dig: strunta i läkemedel och noggrannt uträknade råd, utan:
stoppa munnen full med kolor och - headbanga!
Så här i den extremt varma sommaren finns en å annan risk att skada sig. Bara värmen kan vara jobbig nog. Sen finns det gott om insekter, djur på marken eller äventyr som man kan hitta på, som kan vara riskabla. Plötsligt kan du bli stucken av en geting, eller, än värre, en orm.
Det som hände mig, kan hända dig också! Jag drabbades, helt plötsligt en dag, vid badplatsen: jag fick vatten i örat!
Usch, tänker man, det är ju inte så kul... partiellt nedsatt hörsel, påverkat balanssinne, oregelbundna humörsvängningar...
O vad gör man då, för att bli av med det?
Jo, jag testade med allt: gräva med tops, att gnugga örat hit och dit, försökte göra tryckutjämningar, därigenom skapa vakuum i örongången men... inget hjälpte.
Jag kollade då upp tips på 1177: jag provade med att droppa revaxör i örat, både blåste och sög ut med en sån där gummiblåsa, försökte med avsvällande nässpray, lade mig ner o vilade på det drabbade örat.... men INGET hjälpte!
Till slut insåg jag vad som måste till!
Jag tuggade intensivt på fem kolor i tät följd, och direkt därpå ställde mig och headbangade kraftigt. Och se, det hjälpte! Jag var fri igen!
Så när det händer dig: strunta i läkemedel och noggrannt uträknade råd, utan:
stoppa munnen full med kolor och - headbanga!
söndag 24 juni 2018
I VM-tider: vad är det bästa för Sverige?
Plötsligt börjar jag bli intresserad av fotboll.
När sporten går ner i människors djup så att den verkligen får betydelse.
Visst tycker jag också att det börjar bli lite spännande när det handlar om att vara svensk i förhållande till tävlande som anger sin tillhörighet till andra nationer. Men nu blev det extra intressant.
För det blir en utmaning för mig att förstå hur någon väljer att se på en match med svenska landslaget när denne samtidigt inte erkänner landslaget som svenskt. Då är det ju ingen ide. Eller?
För det blir en utmaning för mig att förstå hur någon väljer att se på en match med svenska landslaget när denne samtidigt inte erkänner landslaget som svenskt. Då är det ju ingen ide. Eller?
Har några längtat så länge efter att slippa Zlatan av nån anledning? Eller vad gjorde att Zlatan var ok?
Vad gör att en enskild åskådare ställer sig över domslutet att istället för bara frispark döma utvisning, o inte bara från matchen utan från hela nationen?
Hur kan en person tycka att sporten är så viktig och samtidigt döma ut förutsättningarna?
Vad gör att en enskild åskådare ställer sig över domslutet att istället för bara frispark döma utvisning, o inte bara från matchen utan från hela nationen?
Hur kan en person tycka att sporten är så viktig och samtidigt döma ut förutsättningarna?
Finns det ingen gräns för hur korkade några väljer att visa sig som?
Om folk ska utvisas ur vår nation, kanske vi då skulle välja bort de som brister i intelligens?
Hade inte det varit det bästa för Sverige?
tisdag 29 maj 2018
föräldra"ledig"?
Ja, det är några som själv konstaterat det här med att vara "ledig" som förälder inte direkt är särskilt ledigt.
En dag för några veckor sedan skrev jag faktiskt upp det mesta jag gjorde, bortsett från vissa alldagliga saker som är självskrivna. Här är listan:
Hämtar blöjor o tvättade kläder t d2, klär på. Dukar av, fixar hår- samt tandborstning av d1,
gör i ordning oss för att gå, byter big business-blöja på d2, fixar iväg oss igen.
Halvpunka på vagnens ena bakhjul, går ändå.
En dag för några veckor sedan skrev jag faktiskt upp det mesta jag gjorde, bortsett från vissa alldagliga saker som är självskrivna. Här är listan:
En vanlig dag när inget särskilt händer.....i en föräldraledigs pappas liv, vaknar jag vid kl 6,10 för att låta dotter1 se på lite DVDfilm.
Lägger mig lite igen, tacksam för att denna natt gick utan att vara vaken 2,5 timmar som natten före.
Kommer upp, värmer vatten, byter blöja på dotter2, ber d1 att ta på sig kläder 1,2,3,4 gånger.
Fixar frukost till d1 o välling t d2.
Påminner d1 om kläderna, samt att äta frukost, ger vällingen till d2.
Påminner d1 om kläderna, samt att äta frukost, ger vällingen till d2.
Påminner d1 igen.
Fixar macka till d2 o d1, äter lite själv när det hinns med. Alla äter.
Hämtar blöjor o tvättade kläder t d2, klär på. Dukar av, fixar hår- samt tandborstning av d1,
gör i ordning oss för att gå, byter big business-blöja på d2, fixar iväg oss igen.
Halvpunka på vagnens ena bakhjul, går ändå.
Lämnar d1 på förskolan.
På byggshopen köper jag packning o skruvring till tvättstället som inte varit igång på ett tag. Går hem.
Pumpar däcket.
Tar ut utemöbler.
Bekämpar ogräs ett tag
Pratar nytt bolån med SBAB.
Flyttar stolarna till andra sidan huset.
Går in o tar hand om ren o smutsig disk och spelar några vinyler under tiden
Lagar mat till oss men byter ut mot burk o rester då d2 blir vrålhungrig 25 minuter tidigare än vanligt.
Ger d2 mat o Äter själv lite rester o smårensar kylskåpet.
Ringer föräldrarna o byter dag för barnpassning.
Lägger d2, men det dröjer innan hon somnar.
Skriver till förskolan sin skickat info, att dokumentet inte går att läsa.
Förbereder tur till ÅVS m glas.
Tar hand om ren o smutsig tvätt o sätter igång en maskin.
Rensar inspelningsbara DVDspelaren o startar om datorn.
Mailar.
Plockar upp lite ur påsar o nån väska.
Packar upp den nyinköpta tomtekostymen. Provar dock inte.
Testar vad av det jag köpte sin kan passa på tvättstället, men blir avbruten av d2.
Dags att hämta d1 då vi går iväg.
Tyvärr måste ena däcket pumpas igen när vi kommer hem. Nåt fel är det.
Letar efter d1s försvunna kjol på förskolan, så det tog lite tid att komma hem. Går till ÅVS med glasen.
Pratar lite med d1 o ger d2 gröt o mosad banan. Äter glass.
D1s kompis kommer över o de hoppar lite o gör lite allt möjligt. Bäst att vara nära tillhands!
Börjar förbereda kvällsmat samt fikat som vi ska ha till dem som kommer o hälsar på efteråt.
Leker lite ute m d2 innan kvällsmaten.
D1s kompis kommer över o de hoppar lite o gör lite allt möjligt. Bäst att vara nära tillhands!
Börjar förbereda kvällsmat samt fikat som vi ska ha till dem som kommer o hälsar på efteråt.
Leker lite ute m d2 innan kvällsmaten.
Äter o får besök.
Går iväg o hämtar en ny eldningstunna så frun tar nattningen denna kväll.
Plockar lite i trädgården när jag är tillbaka o försöker laga vagnhjulet igen. Ska skaffa ett nytt ventilgummi.
Kollar efter sommarklänning på tradera åt frun.
Sen går det mot natten o de små sover.
onsdag 2 maj 2018
städat och klart
Så har det gått några dagar efter att ha lämnat sitt arbetsrum. Och därmed i princip gjort färdigt arbetsuppgifterna på nuvarande anställning.
Avslutningen i söndags blev väldigt fin. Som präst kände jag ändå att gudstjänsten var det mest betydelsefulla och var särskilt glad över den lovsångsgrupp från båda Caroli kyrkas körer och instrumentalister som var med. Det blev en bredd på det musikaliska som jag var väldigt nöjd med.
Sedan betydde det förstås extra mycket att få träffa många som funnits med under dessa 6½-7 år som jag haft tjänsten i Caroli församling. Så det blev en härlig gudstjänst över huvud taget.
Fyra-fem tal till mig var också fina förstås samtidigt som många kom fram och sa några ord direkt och detta betydde förstås också väldigt mycket. Det personliga mötena är nog det som för de flesta betyder allra mest.
För min del var det viktigt att få några dagar att hålla några avslutande samtal och att fysiskt få städa ur en massa papper, häften och böcker. Det kändes inte alls lika mycket att lägga över digitala filer från en plats till en annan.
Skönt är att jag inte saknar möjligheten att påverka längre. Det som händer och som jag gläds åt, kan jag tänka: ja, det här har vi arbetat fram emot. Och så fortsätter arbetet och utvecklingen o livet. På parallella spår, där både jag och min gamla arbetsplats ömsesidigt påverkat varandra för framtiden.
Avslutningen i söndags blev väldigt fin. Som präst kände jag ändå att gudstjänsten var det mest betydelsefulla och var särskilt glad över den lovsångsgrupp från båda Caroli kyrkas körer och instrumentalister som var med. Det blev en bredd på det musikaliska som jag var väldigt nöjd med.
Sedan betydde det förstås extra mycket att få träffa många som funnits med under dessa 6½-7 år som jag haft tjänsten i Caroli församling. Så det blev en härlig gudstjänst över huvud taget.
Fyra-fem tal till mig var också fina förstås samtidigt som många kom fram och sa några ord direkt och detta betydde förstås också väldigt mycket. Det personliga mötena är nog det som för de flesta betyder allra mest.
För min del var det viktigt att få några dagar att hålla några avslutande samtal och att fysiskt få städa ur en massa papper, häften och böcker. Det kändes inte alls lika mycket att lägga över digitala filer från en plats till en annan.
Skönt är att jag inte saknar möjligheten att påverka längre. Det som händer och som jag gläds åt, kan jag tänka: ja, det här har vi arbetat fram emot. Och så fortsätter arbetet och utvecklingen o livet. På parallella spår, där både jag och min gamla arbetsplats ömsesidigt påverkat varandra för framtiden.
måndag 16 april 2018
om att gå in för landning... eller är det "take-off"?
Det är rätt så personligt just nu på bloggen...
Så har den här veckan kommit: den sista veckan på mitt jobb.
Ja, inte bara på mitt jobb utan också i min församling.
Ja, som präst behöver jag ju ha en personlig församling, en församling där jag hör hemma som person. Och inte bara jag, utan hela min familj har känt min jobbförsamling som sin församling.
Det är svårt att bryta med. Kanske inte behövs heller men om inte så skapas en konkurrenssituation som inte säkert är önskvärd.
Sista veckan avslutas med en avskedsgudstjänst i Caroli kyrka i Borås.
Kanske är det inte landning utan "take-off" - jag lyfter från min position, för att flyga någon annanstans. För en präst är det nog inte så konstigt och jag har ändå varit i församlingen i närmre 7 år.
Så sista veckan: rensa ut, säg hej till många som jag sagt hej till som vanligt vecka ut och vecka in. Dags att säga hej då till de i församlingen som litat på mig, som haft behov av samtal, vi som delat tillhörighet och närhet, som delat liv.
Det kostar på. Jag bär en sorg. Som vid alla viktiga uppbrott.
Jag tror Gud leder vidare: mig, församlingen och varje människa. Det är bara jag som lämnar så det är ett gott tecken- ändå finns saknaden, redan nu.
Tack Gud för att Du leder, genom allt!
Så har den här veckan kommit: den sista veckan på mitt jobb.
Ja, inte bara på mitt jobb utan också i min församling.
Ja, som präst behöver jag ju ha en personlig församling, en församling där jag hör hemma som person. Och inte bara jag, utan hela min familj har känt min jobbförsamling som sin församling.
Det är svårt att bryta med. Kanske inte behövs heller men om inte så skapas en konkurrenssituation som inte säkert är önskvärd.
Sista veckan avslutas med en avskedsgudstjänst i Caroli kyrka i Borås.
Kanske är det inte landning utan "take-off" - jag lyfter från min position, för att flyga någon annanstans. För en präst är det nog inte så konstigt och jag har ändå varit i församlingen i närmre 7 år.
Så sista veckan: rensa ut, säg hej till många som jag sagt hej till som vanligt vecka ut och vecka in. Dags att säga hej då till de i församlingen som litat på mig, som haft behov av samtal, vi som delat tillhörighet och närhet, som delat liv.
Det kostar på. Jag bär en sorg. Som vid alla viktiga uppbrott.
Jag tror Gud leder vidare: mig, församlingen och varje människa. Det är bara jag som lämnar så det är ett gott tecken- ändå finns saknaden, redan nu.
Tack Gud för att Du leder, genom allt!
söndag 15 april 2018
att ta ut sin rätt
Efter några veckor känns det som att jag nu är inne ordentligt i föräldraledigheten. Jag hag egentligen ingen lust att jogga, att engagera mig eller bry mig och det som rör jobbet.
Och samtidigt kan det komma ett mail som i mig säger tvärtom:
-å, det här skulle det vara kul att sätta igång o jobba med!
Idag har jag haft "ledig dag", d v s min fru har tagit huvudansvaret i hemmet när jag har träffat vänner o bekanta och skulle gått på konsert, vilket jag gärna brukar göra.
Fast trött, efter de senaste morgnarna och en o annan vaknatt, och efter längtan att få träffa frun lite mer så kom jag ändå fram till att stanna hemma. Trots redan inköpt biljett.
Fast när varje morgon börjar kl 06,00 är det kanske inte läge att komma hemkörandes vid 2-tiden på natten.
Tröttheten och barn-fokuset tar ut sin rätt. Tja, det är väl bara att hänga med.
Och samtidigt kan det komma ett mail som i mig säger tvärtom:
-å, det här skulle det vara kul att sätta igång o jobba med!
Idag har jag haft "ledig dag", d v s min fru har tagit huvudansvaret i hemmet när jag har träffat vänner o bekanta och skulle gått på konsert, vilket jag gärna brukar göra.
Fast trött, efter de senaste morgnarna och en o annan vaknatt, och efter längtan att få träffa frun lite mer så kom jag ändå fram till att stanna hemma. Trots redan inköpt biljett.
Fast när varje morgon börjar kl 06,00 är det kanske inte läge att komma hemkörandes vid 2-tiden på natten.
Tröttheten och barn-fokuset tar ut sin rätt. Tja, det är väl bara att hänga med.
söndag 8 april 2018
plötsligt kommer chansen...
Häromdagen såg jag en möjlighet att göra något som jag haft i mina tankar i flera år.
Det var en sån där sak som jag tänkte länge att jag ville göra, men som det egentligen inte spelade någon roll vilken dag det sker. Och då kan det bli så, att det inte sker direkt.
Det är annars det lättaste - att göra direkt så att så få saker ligger o väntar.
Att vara föräldraledig gör dock att det samlas en del saker som inte kan göras på en gång, och sedan kan det rentav vara för mycket för att fixa allt när väl tillfälle ges.
Det jag gjorde blev väldigt bra och jag kände mig glad efteråt. Och inte bara jag blev glad!
Det var inget svårare än att ringa en gammal vän jag inte pratat med på många år, och vi fick ett väldigt fint samtal på nån knapp timme. Och känslan av att vi kanske inte hade setts på ett par månader snarare än hörts på flera år, var också välkommen.
Så ta chansen när det kommer att bara göra den enklaste sak - hör av dig till nån du inte pratat med på länge! Liten insats, men kan kännas som en fin belöning i att återkoppla kontakten.
Det var en sån där sak som jag tänkte länge att jag ville göra, men som det egentligen inte spelade någon roll vilken dag det sker. Och då kan det bli så, att det inte sker direkt.
Det är annars det lättaste - att göra direkt så att så få saker ligger o väntar.
Att vara föräldraledig gör dock att det samlas en del saker som inte kan göras på en gång, och sedan kan det rentav vara för mycket för att fixa allt när väl tillfälle ges.
Det jag gjorde blev väldigt bra och jag kände mig glad efteråt. Och inte bara jag blev glad!
Det var inget svårare än att ringa en gammal vän jag inte pratat med på många år, och vi fick ett väldigt fint samtal på nån knapp timme. Och känslan av att vi kanske inte hade setts på ett par månader snarare än hörts på flera år, var också välkommen.
Så ta chansen när det kommer att bara göra den enklaste sak - hör av dig till nån du inte pratat med på länge! Liten insats, men kan kännas som en fin belöning i att återkoppla kontakten.
onsdag 4 april 2018
Tre veckor - seriöst!
Nu är det drygt tre veckor som jag varit föräldraledig seriöst. Alltså sedan min fru återgick i arbete utanför hemmet.
Första veckan gick sådär: insåg efteråt att jag besökt alla tre distrikten i min församling som jag är chef över, under samma vecka. Visserligen handlade bara den första gången om jobb. Sedan var det öppet kyrkis/förskola och en vanlig gudstjänst.
Vecka två blev vi sjuka, så det var inte så mycket valmöjlighet. Hade önskat ta mig ut i världen, utanför hemmets vrå på lördagen, men då var jag sjuk så det blev inget. Kände mig liite instängd. Men så hade jag ju feber också.
Tredje veckan blev det påsk, och då hade jag ju bestämt att jag skulle jobba lite grann. Så under fredag, lördag och söndags-dygnen var jag på jobbet några timmar.
Och igår blev jag kallad till ungdomsgruppen, och den ville jag ju gärna komma till.
Så helt fri från jobbet har jag inte blivit, men det är mest för att det varit roligt som jag har haft något finger med i spelet.
Så när jag fick frågan på påsknatten om jag inte var föräldraledig och tog hand om barnen, svarade jag: jodå, men dom sover ju nu.
Första veckan gick sådär: insåg efteråt att jag besökt alla tre distrikten i min församling som jag är chef över, under samma vecka. Visserligen handlade bara den första gången om jobb. Sedan var det öppet kyrkis/förskola och en vanlig gudstjänst.
Vecka två blev vi sjuka, så det var inte så mycket valmöjlighet. Hade önskat ta mig ut i världen, utanför hemmets vrå på lördagen, men då var jag sjuk så det blev inget. Kände mig liite instängd. Men så hade jag ju feber också.
Tredje veckan blev det påsk, och då hade jag ju bestämt att jag skulle jobba lite grann. Så under fredag, lördag och söndags-dygnen var jag på jobbet några timmar.
Och igår blev jag kallad till ungdomsgruppen, och den ville jag ju gärna komma till.
Så helt fri från jobbet har jag inte blivit, men det är mest för att det varit roligt som jag har haft något finger med i spelet.
Så när jag fick frågan på påsknatten om jag inte var föräldraledig och tog hand om barnen, svarade jag: jodå, men dom sover ju nu.
onsdag 28 mars 2018
Återuppståndelsetid
Lite för tidigt, jag vet.
Borde väntat några dagar. Eller kört igång för ett-två år sen igen.
Men nu skriver jag lite grann i förhoppningen att ta upp skrivandet igen.
NU:
uppdrag: heltidsförälder
placering: hemmet ( mest kök, därefter badrum). (Nej, det börjar bli mer bokhyllor, CD-hyllor och så nu faktiskt... puh!)
chef: Elise 13 månader och en vecka idag
lagenlig lunchrast: ja, hyfsat, då hon somnar vid 12:30-slaget
övriga anställningar: ja, två, församlingschef och kyrkoherde
medarbetare: storasyster (ibland motarbetare, men det sägs gå över vid nån vis(s) ålder...)
kollega: o ja, hur står man ut annars?!
Välkommen tillbaka!
/K
Borde väntat några dagar. Eller kört igång för ett-två år sen igen.
Men nu skriver jag lite grann i förhoppningen att ta upp skrivandet igen.
NU:
uppdrag: heltidsförälder
placering: hemmet ( mest kök, därefter badrum). (Nej, det börjar bli mer bokhyllor, CD-hyllor och så nu faktiskt... puh!)
chef: Elise 13 månader och en vecka idag
lagenlig lunchrast: ja, hyfsat, då hon somnar vid 12:30-slaget
övriga anställningar: ja, två, församlingschef och kyrkoherde
medarbetare: storasyster (ibland motarbetare, men det sägs gå över vid nån vis(s) ålder...)
kollega: o ja, hur står man ut annars?!
Välkommen tillbaka!
/K
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)