Repliken finns här: http://marginalen.tumblr.com/post/133362827428/replik-151116
Andreas!
Tack för din replik och dina
reflexioner över mitt lilla inlägg.
Vad gäller omfånget så ska jag
erkänna att även jag ökade mitt omfång något jämfört med det
enkla påstående jag svarade på, men inte riktigt i sådan grad i
vilken du replikerar på min.
Vill inte öka ytterligare,
vilket vore dumt och onödigt, då jag uppfattar dig betydligt mer
litterär och villig till intellektuell teoretisk diskussion än
mig.
”[R]eligiositet
kan innebära extremism ”
skriver du och detta delar jag fullkomligt. Men religion resulterar
inte alltid i det. Ytterst sällan, men ändå för ofta.
Nolltolerans kunde jag önska. Liksom i trafiken: nolltolerans mot
att människor dödas i trafiken. Men så sker och vi fortsätter att
köra bilar et c. Du har helt rätt att det handlar om en
gradskillnad, precis som att de flesta kör runt 50 km/h i
stadstrafik, har god uppsikt och anpassar körningen efter
förhållandena. Alla gör dock inte det och om någon bestämde sig för att köra i 280 km/h rakt genom stan, så skulle det också gå illa.
Jag tänker att människan står alltid
ansvarig för sina handlingar, och så länge det gäller funkar det
inte med att bara plocka bort religion. Eller nåt annat man kan skylla på.
Godhet o ondska: nej, ondskan måste
inte finnas. Som du skriver så är begreppen svårhanterliga
och en del av det, tänker jag, är att de relaterar till
varandra. Dina alternativ blir tydligare då jag uppfattar det som
effekter på människan. Vi kan själva relatera till det, då vi
föredrar att må bra framför att lida. Att jag väljer de begrepp
jag gjorde har nog att göra med att de används som ett
motsatsbegrepp inom min religion. Sedan vet jag att du inte tycker
att min religion är så klar här, särskilt inte om vi citerar
bibeln..., så , ja, det har du och jag nog avklarat tidigare. Men trots allt gör nog detta att de är mer naturliga att använda för mig än för dig.
Bön har vi olika uppfattning av och
jag tror då att bön har en reell effekt och att den fungerar som
kommunikation till min Gud, utifrån den relation vi har.
Gud tillåter det som länder till
lidande, enligt min tanke inte för att Gud tycker om det. Tvärtom, men människan är fri att välja mellan detta och det
som länder människan till behag.
Kanske Gud skulle tvingat oss till
kärlek istället, ständigt o jämt?
Tja... nu pratar vi i västvärlden om
att fortsätta med vårt ”öppna samhälle”. Det ger
valmöjligheter, men innebär också hot, då det underlättar för
terroristiska dåd. Det senare vill vi inte ha förstås, men vi
värderar valmöjligheten i öppenheten så högt att vi tar vissa
risker. Inte bara Gud väljer valfrihet, utan också många i västvärlden, tänker jag.
Med ”a-teism” tänkte jag på
icke-gudomligt relaterat snarare än sekulärt. Och då kan jag få
med de två alternativ du nämner, nazist-Tyskland och Ryssland.. Om jag säger så här då: allt
mänskligt våld är inte av religiöst ursprung.
Annars: om all religion skulle försvinna,
så skulle det inte finnas något våld kvar, och detta har jag svårt
att tro realistiskt.
Det femte tänker jag har att göra med
våra skillnader i uppfattning om Guds icke-existens. Därför kommer
jag fram till att varje människa har ett värde. Fast, med den valmöjlighet som finns kan en människa kränka en annan, men det
anser jag är fel.
Mot slutet skriver du att ”få
ting är farligare, än den människa som tror sig veta vad Gud vill
och handlar därefter ”. Då
tänker jag: du Andreas brukar inte se så skraj ut när vi ses. Du
verkar tvärtom vara glad och för egen del känner jag glädje på
samma sätt. Som du skriver så tror jag att det beror på effekten
som kommer av detta, och därför är det inte bland det farligaste
per se.
Nåja,
ni har jag skrivit en massa här och kanske visste
du redan det mesta av vad jag skulle skriva. Därför ber jag dig att inte svara så mycket på detta. Jag har
faktiskt offrat både TV-tid i soffan och tid för att stryka och
vika tvätt, vilket skulle behövts :-) . Men, du gav mig ett tillfälle
att tänka och formulera mig och det är jag tacksam för.
Terrorism
fortgår och jag tror inte min uppfattning om lösningen skiljer sig
nämnvärt från din.
Jag
ser olikheter, när de tillåts leva sida vid sida, utan tvång, som en rikedom och uppskattar möjligheten till
öppenhet i både sinne och samhälle. Och trots våra olikheter är det inte omöjligt att vi ändå
i stort båda delar detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar