Mera Taizé i Sverige

Går det? Hur då?

Tror att bröderna i kommuniteten på ett sätt skulle säga nej. Invånarna i byn också. De vill inte flytta och vill inte att deras byn ska ses som något speciellt. Men det som händer i den lilla byn med runt 180 bofasta men som besöks av runt 3-4000 den här veckan är något speciellt.

Mötena mellan människor från olika håll, från olika kyrkor, människor med olika livserfarenheter och behov. Ingen förväntar sig bekvämligheter, lyx och överflöd, för det bleknar i jämförelse med det enkla som erbjuds där.
Att sitt tyst i 8-9 minuter tillsammans med 2000 andra är en speciell sak. Fast man vänjer sig. Sången på samma sätt, till slut är det bara att låta rösten ansluta sig till den stora kören. Lite grann som det skulle vara att kunna flyga...

Samtalen i grupperna grundar sig på vars och ens egna erfarenheter, och det går att ärligt säga det som är svårt att säga nån annanstans, att man ibland slits mellan att tro tydligt på Gud, och tvivlet på om det finns nån där alls. Det går även att erkänna att man hoppar mellan att älska och hata Gud. Det finns plats för det också. Människornas leenden och sången omkring en tystnar inte för det. De finns där och bär vidare.

För grunden är försoning och hopp. Befrielse. Precis vad vi behöver - en plats att få vila, växa, dela liv och tro och att få känna sig älskad.

Just det behöver vi ha mer av i Sverige. Och vi får mer av det eftersom så många svenska åker dit.
Men tänk om vi skulle ordna fler möten här i vårt land. För vår egen skull.

Ja, det är ju självklart, vi behöver ju inte göra det för nån annan....
Men vi behöver det. Dessutom kanske vi blir mer angelägna att åka till de internationella mötena som anordnas av bröderna. Där brukar vi inte vara så många. Men vi kan göra en skillnad.
Genom att ge fler tillfällen till att få känna befrielse och hopp, och det kan ske genom regionala och lokala möten i Taizéanda.

Jag pratade både med Matthew och en tjej som var ledare för en annan grupp ungdomar om detta. Vi kan väl försöka, se vilka vi har omkring oss, hoppas att vi får intresse från något stift (det har visst varit stift som engagerat sig tidigare i Taizé och jag är så förvänad över att det inte sker idag!).
Det behöver ske med så stora gester. För varje möte som ger hopp och försoning är ett möte som gör världen lite bättre än tidigare.
Och det behöver vi.