Det växer inte mossa på den sten som rullar, säger ett ordspråk.
Eller liknande. Och det är nog både sant och överförbart som bild för "rörelser".
Den människa som rör på sig mycket, lägger inte på sig många extra lager kroppsvävnad. Den idé som sätter folk i rörelse är en levande idé. Allt som lever förändras.
Vill man bevara en idé - skriv ner den.
(Ja, så tänker vi idag. För länge sedan var det bättre att tradera den muntligt för att den inte i grundmening skulle förvanskas)
När jag hör om domen mot Pussy Riot, vilka sjungit en upprorisk bön i Frälsarkyrkan i Ryssland blir jag självklart både lessen och arg.
Makt brukar inte gå riktigt bra ihop med rörelse. Den som får makten vill inte röra sig längre utan hålla fast makten och stoppa allt annat - Status Quo blir norm, så länge maktinnehavaren är tillräckligt stark.
Kyrkan i Ryssland är stark läser jag. Så lät det inte för 30 år sen alls. Då var den förbjuden.
Om detta nu är sant - hur i alla sin dar kan det ha gått så illa på ungefär 25 år?
Kyrkan borde blivit en undergroundrörelse.
Inte en övermakt-koloss.
I det skiftet förlorar kyrkan en del av sitt esse - att se in i varje ny situation.
Istället har system byggts, läran har fastslagits ( ja, var finns rörelsen i det?) och så var spontaniteten borta.
Människor har tvingats följa en lära. en moral, en norm, istället för att bli sedda personligen och så befriats ur sin fångenskap. Tvärtom har kyrkan fångat in människor istället.
Som i Ryssland.
Vem är kyrkan? Är det de ortodoxa kardinalerna eller är det de tre tjejerna i punkgruppen?
Rätt svar är: båda.
Kyrkan ska rymma båda och ingen har rätt att slänga ut de andra. Men så har hänt - i Ryssland.
Dessutom har det skett i ett land där rätten kan köpas av den som har makt. Det är så stelnat som det kan bli. Gud gråter. Jag har nära till tårar också.
Varför välja makt när det finns frihet?
Varför slå vakt om sin egen makt när man kan ge andra frihet?
Nej, hallå!
Varför inte låta stenen börja rulla igen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar