Naturligtvis är det en prioriteringsfråga, som allt annat.
Och nu är ju min prioritering att ge min dotter full uppmärksamhet. Ja, så gott det går.
Det är ju ändå ett och annat utöver det som pockar på uppmärksamheten.
Sedan finns ju alltid val - väljer jag att göra dotterns mat själv eller ger jag henne enbart köpt burkmat? Eller vad jag väljer att göra med/för henne eller vad jag avstår från.
Det finns inte samma förutsättningar att tänka längre tankebanor, helt enkelt. Inte som jag upplever det. Och det kan vara gott att få prova på detta också. Det blir många hastiga brott i de tankebanor som uppstår, och därför kommer jag fram till en del idéer, men endast av enklare slag.
Det är nog inte så dumt trots allt att få prova på annorlunda situationer, för jag tror att det utvecklar vårt sätt att tänka. Att bara göra det man är van att göra, om det är samma sak hela tiden, är visserligen bekvämt, tryggt och kan skapa en glädje i det, genom att förbättra och göra det med lust, men det utvecklar inte så som den som får möjligheten att bryta sina mönster.
Om det nu finns någon slags statiskt liv?
Livet förändras så mycket ändå, vilket inte minst syns på nyheterna. Jag minns inte att jag upplevt denna intensiva nyhetsström av avgörande händelser tidigare.
- IS och dess rekrytering här hemma
- mord och skjutningar av människor i våra närmaste städer
- terrordåden i Paris och Köpenhamn
- krisen med Saudiarabien utifrån en från början välvillig inbjudan
- Ericsons varsel som drabbar många i närområdet
Ja, det finns ju mängder att händelser som påverkar oss och som gör att världshändelserna skapar ändrade förutsättningar nära oss. Globaliteten, som vi många gånger lovprisar, har sitt pris.
Den, inte minst, är förutsättningen och förbannelsen för IS verksamhet. Ja, all terrorverksamhet.
Kommer vi att gå tillbaka till ett förteknologiskt samhälle igen?
Mmm, det var en krot tanka, jag får se om jag kan utveckla någon dag lite längre.
Dags att gå till lillan nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar