Om att våga släppa taget

Under de senaste fem månaderna har jag varit föräldraledig med min dotter Salome.
Fem månader som varit innehållsrika i våra liv: Salome har lärt sig sitta, krypa, ställa sig och gå. Det senare fortfarande med viss hjälp, förstås, men det dröjer nog inte länge innan hon en dag släpper taget - och går av sig själv.

För det krävs lite mod, lite brist på riskmedvetenhet samt lite balans. Hon har nog allt det, fast hon är ganska försiktig av sig. Dock nyfiken, och nyfikenhet gör att man förr eller senare vågar steget ut.

Idag fick hon vara hemma när vi gick på begravning för en vän. Beatrice och jag sjöng en nyöversatt sång från finskan, som inte minst handlade om att släppa taget. Så var det för henne - hon var sjuk länge, livet pendlade mellan liv och död allt sedan cancerbeskedet 2009.
Och nu hade hon släppt taget och i sången fanns en önskan om att också vi anhöriga och vänner skulle göra det också - att låta henne gå vidare, till nästa steg. Med hoppet om att livet började på nytt.

Det är faktiskt rätt så skönt att få ta avsked av någon man tänkt särskilt på, med anledning av hennes sjukdom. Och samtidigt, någon som uttalar hoppet om himlen så tydligt! Då är det lättare att släppa taget om det jordiska.
Aningens lättare.

För fem månader sedan hade jag en låång tid framför mig av "ledighet". Av tid för omvårdnad heldygnsvis, rättare sagt.
Nog funderade jag hur det skulle gå att släppa taget om jobbet, om nya idéer, om inplanerade händelser, om de nyanställda o s v. Det visade sig inte vara svårt alls.

Min tillhörighet till församlingen hänger ju också ihop med mig som privatperson och med Salome också för den delen. Konfirmanderna har jag haft kvar och det har väl funkat, men inget annat har jag gjort eller lagt mig i, om jag inte blivit tillfrågad. Och det har varit ytterst få tillfällen, men då har jag gärna varit med och tänkt.
Annars har jag saknat människorna jag brukar möta, men inget av själva arbetsuppgifterna.

För det är så att det går bra att släppa taget om det finns något annat som tar vid. Och det kan vara allt från mod och nyfikenhet till evigheten eller bytet till ett nytt ansvarsområde.
Så vi kan nog alla fundera över vad vi skulle vilja släppa taget om och vad som skulle få oss att göra det!