Tre veckor - seriöst!

Nu är det drygt tre veckor som jag varit föräldraledig seriöst. Alltså sedan min fru återgick i arbete utanför hemmet.
Första veckan gick sådär: insåg efteråt att jag besökt alla tre distrikten i min församling som jag är chef över, under samma vecka. Visserligen handlade bara den första gången om jobb. Sedan var det öppet kyrkis/förskola och en vanlig gudstjänst.
Vecka två blev vi sjuka, så det var inte så mycket valmöjlighet. Hade önskat ta mig ut i världen, utanför hemmets vrå på lördagen, men då var jag sjuk så det blev inget. Kände mig liite instängd. Men så hade jag ju feber också.

Tredje veckan blev det påsk, och då hade jag ju bestämt att jag skulle jobba lite grann. Så under fredag, lördag och söndags-dygnen var jag på jobbet några timmar.

Och igår blev jag kallad till ungdomsgruppen, och den ville jag ju gärna komma till.
Så helt fri från jobbet har jag inte blivit, men det är mest för att det varit roligt som jag har haft något finger med i spelet.
Så när jag fick frågan på påsknatten om jag inte var föräldraledig och tog hand om barnen, svarade jag: jodå, men dom sover ju nu.