Ställtid

Ett oerhört viktigt begrepp. Fick frågan idag om jag har någon ställtid, och svarade att den är på minus.
Ställtid är ju tiden mellan den ena uppgiften och den andra. Att lägga ifrån sig uppgifterna från det första, i bästa fall hinna med och handlägga och utföra det man ska, och förbereda sig och plocka ihop vad man ska ha för nästa.
Idag har den tiden varit -5minuter mellan varje sak. När jag väl kom till den planerades amtalet på eftermiddagen var jag 45 minuter sen.

Fast då hade å andra sidan telias mobilnät varit ur funktion ett tag och smsen var , när de väl fungerade, 20 minuter försenade. Sånt ställer till en del.

Jag inser att jag har oöppnad post på mitt skrivbord som jag haft här i tre veckor. Ja, sån som bör öppnas direkt. Det behövs ju inte med allt. Fast personalärenden som lön etc, de är fixade!

Ställtid är också den tid då man kollar vem som ringt, vad den ville, om man fått sms eller mail. Fast som sagt den tiden finns inte. Det är väl därför det står 114 olästa mail i min mobil intill mailikonen.

TROTS detta är människor fortfarande vänliga mot mig och jag har bara på påminnelser angående fakturor jag inte tagit tag i. Ja, nåt mer kanske, men inte så mycket.
Fastän arbetsmängden och tiden för en vikarierande kyrkoherde, som nu också vikarierar för min vikarie denna helg, är löjligt stor, så trivs jag ändå bra bland min amedarbetare. Det är så många som är engagerade i sitt jobb, omsorgsfulla och trevliga, att det ändå är lätt att trivas med detta jobb.

Och på lördag för jag döpa två barn, vilket jag inte gjort på väldigt länge. Ser jag också fram emot.

Stilltid är bra. Det är nödvändigt för att inte slita ut sig. Jag hoppas förstås att jag klarar mig, och i brist på sådan, hoppas jag att kraften jag får från Gud och som inte minst går genom mina medarbetare och församlingsbor, håller mig upprätt ett tag till.