I början av veckan rapporterades om att Sveriges första icke-religiösa kloster hade öppnat. Eller "rests" som det uttrycktes. Och det är ju kul att klostertraditionen ses som något eftersträvansvärt, som en god affärsidé. Eller?
Jag blir fundersam över oss människor. Behovet av att kommersialisera vila - är det bra? Viljan att göra avkoppling till en business, jo visst, man kan tjäna pengar på allt, men... kan man verkligen intala folk vad som helst?
Alltså, missförstå mig inte. Jag har absolut inte något emot att det har öppnat en retreatgård strax intill. Människor har ett behov av att få lite avprogrammering ibland, särskilt de som inte kan styra det själv, och det i sig verkar ju vara symptomen på att människor i dagens samhälle tycker det är ointressant att lära känna sig själv eller att reflektera över livet. Varför skulle det t ex annars finnas en sådan mängd reklam där man visar en eftersträvansvärd (ska det verka som) egenskap som sedan kopplas ihop med en produkt som många gånger inte har så mycket samband med egenskapen. Men troligen går folk på det...?
Men ett kloster - vad är det?
Till råga på allt försökte kvinnan och mannen på bilden få det att se ut som att de var ett par, då de stod väldigt nära varandra. ALLA vet att de som bor på ett kloster INTE har någon annan relation till varandra än som bröder ELLER systrar i anden (eller köttsligt). Hallå - reagera! Men, ok, jag ska inte vara fördömande, för det stod inget i artikeln om kyskhetslöftet alls.
Sedan beskrivs klostrets "idé" som att människor ska få komma dit för att få distans ifrån världen, bl a genom att de inte får ha tillgång till sina mobiler. Ja, det handlar ju knappast om en "klosterregel" här, utan som jag antydde i början - en affärsidé. Och ett kloster ÄR inte en affärsidé!
Nej, jag märkte inte av att det fanns en regel av något slag för "klostret" och inte heller att samboparet hade avgivit några löften. (Om de ändå varit gifta... :-) )
Fattigdom kunde anas var en del av poängen, och det kan vara gott i sig att uppmuntra denna samhällsomstörtande idé idag. Vi strävar allt mer efter status och lyx. Ja, var har vi vårt värde som människor egentligen.
Det är så typiskt att varenda gång sekulära intressen försöker göra religiösa företeelser icke-religiösa, så blir det så platt och så avskärmat från sina rötter. Det är rätt så tragiskt, särskilt då många inte fattar att det är så.
Ändå, för att se ännu en positiv sak med detta, handlar det ändå om ett erkännande. Det finns något positivt med kloster (även om länken till den verkliga företeelsen i detta fall är väldigt svag) och det hade väl inte kunnat självklart förväntats. Så, visst det är bra att det finns en retreatgård med avskildhet, meditation o s v för de som inte lyckats få en relation med en gudomlighet. Det kan spara människors hälsa. Och faktiskt så tror jag, att det också kommer att få fler att faktiskt upptäcka att det också finns äkta kloster, med äkta hängivna människor för att ge ut av sitt eget liv, utan att kräva något igen.
För just detta sista, är inte och kommer aldrig att bli, en affärsidé.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar