orättvisornas dag?

Idag på första maj är det många som är ute o demonstrerar.
Ett verkligt härligt väder fick alla tågen i alla fall.

I dagstidningen fanns ett reportage (som jag inte läste mycket mer än några ord) om en tjej som skulle demonstrera. Därför att det finns orättvisor. Frågan är då om det behövs en dag för att demonstrera mot orättvisor?

Jag tror inte det. Det behövs 365 dagar om året för det!
Eller så kan vi resonera tvärtom - det är fullständigt onödigt - gör nåt åt dem istället!

Vad jag förstått så har första-maj-tågen fyllt sin funktion. Många har under årtionden kämpat för drägligare livsförhållanden, som de flesta av oss idag kan njuta av. Dock inte alla.
Det finns en del som har det knapert i vår tänkta välfärds-tillvaro.

Några personer kommer emellan, några råkar illa ut, några får inte den start i livet som alla skulle behöva, några har en sämre hälsa, andra har inte fått möjigheter att utvecklas på rätt sätt, o s v.

För den del fungerar tillvaron bra ändå, men inte för alla. Orättvisor finns det gott om.
Och något annat är tyvärr inte att vänta.
Vi kommer aldrig att komma bort från dem.

Fast detta är ingen anledning till att strunt i dem och bli passiv. Tvärtom måste vi alla, vare sig vi har det gott & väl eller tvingas kämpa mer än vad någon borde, sträva efter att minska orättvisorna.

Att alla skulle få det likadant, eller nästan, är däremot en idé som var och en borde inse är både omöjlig och meningslös. Vi människor är olika.
Min facklige företrädare jämför min yrkesgrupp med andra yrkesgrupper, vilka kunde börja att arbeta gymnasiet. Vid det laget hade jag minst 5½ års studier kvar. Eftersom jag har två olika yrkesutbildningar, och dessutom var "arbetslös" föräldraledig samt gjorde min militärtjänstgöring, så dröjde det ungefär 9 år extra innan jag fick min första lön.
Då gäller det, säger min facklige företrädare, att de nio åren hinner tas igen lönemässigt jämfört med de som började nio år tidigare.

Några tycker inte det är rättvist, andra tycker det är helt rättvist.
Rättvist blir det inte.
Varje dag är ett tillfälle att kämpa mot orättvisor som tvingar människor att må dåligt, hindras i sin utveckling eller känna sig mindervärdiga eller otrygga. Det kan ingen av oss acceptera och ingen mår bra av det.

Möjligen kan först-maj påminna oss om detta, och utmana oss att försöka göra skillnad. Varje dag!
Det beror inte på vilken regering vi har först och främst, utan det beror på Dig och mig.