Relation innebär alltid rörelse? Aldrig stillastående?
Tror att det borde vara så.
Eftersom en relation bygger upp en historia, så är den samtidigt utvecklande. Tid läggs efter tid, år efter år.
Därför är människans bild, det som kan uppfattas, av Gud också under utveckling.
Bibeln räcker väl som bevis för att det är så.
Efter alla missförstånd i kommunikationen fick människan en oerhört mycket tydligare bild av Gud, då ett helt nytt kommunikationssystem upprättades, vilket också var anpassat efter människan (äntligen) och inte, som tidigare, efter Gud själv.
Gud utvecklade kommunikationen genom att själv bli människa och tala samma språk (bokstavligt) som människorna.
Därför blir naturligtvis frågor om lagar och dess tillämpning annorlunda, prioriteringar för både Gud och människor blir annorlunda.
Åtminstone ur människans perspektiv. Eftersom Gud är evig borde han inte ha möjlighet till förändring, och då fungerar ju inte löftet om regnbågen så som det står skrivet. Om vi inte tar med det faktum att det handlar om en relation med tidsbundna varelser.
Vilket det också gör. Då, kanske, det blir annorlunda.
Idag följer vi t ex långt ifrån alla 600 budord i GT. Varför skulle vi?
Genom utvecklingen som skett över tid har lagens detaljer kraftigt förändrats.
Som helhet däremot får vi en tolkning av Jesus: det dubbla kärleksbudet är lagen i sin helhet. Detaljerna är inte viktiga – helheten är kärlek. Följ den, så följer Du ”lagen”. Även om vi istället för lag, kallar det evangelium.
Lyft av bördan!
Se din medmänniska i kärlek.
If You love somebody (and You should) - set them free!
Och livet består av gåvor att ta emot.
Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar