fastetid

Nu har vi alltså gått in i fastan igen. Hur många kilo lättare ska jag bli av att fast denna gång då?

Ja, det är väl ett sätt att fastna på fel sätt. Därför har jag satt i mig några bitar marsipan för att komma i rätt stämning inför detta blog-inlägg.
Ändå är det så "fasta" brukar användas - att avstå från mat. Fast brukar ofta efterföljas av ett läkarbesök eller en operation, så därför avstår jag med glädje från allt vad matvägran heter.

Visst finns det kristna traditioner som poängterar vikten med att avstå från det ena eller det andra.
Jag tillhör inte någon av dem.
Inte för fastans skull i alla fall.
Jag har visserligen tänkt försöka äta lite mindre kött och mer vegetariskt, men det är nog mer av miljöskäl, och egentligen inte för fastans skull

Varför fasta då, och hur?
Att avstå kan ha sina poänger, men inte som ett självändamål. Istället är mitt fokus på vad jag kan göra istället. Att lägga mer kraft på att få ett regelbundet böneliv, är mitt sätt att hålla fastetid.
Det underlättas visserligen av att jag avstår tid från något annat, men det är inte det som gör fastan.

Fastan för mig är att prioritera något som är viktigt, och då är just det egna bönelivet en möjlighet.
Det kan snarare hjälpa mig att vara tacksam för det jag har, istället för att tacka nej till det goda jag har fått.